Denna sida tillhör den kristdemokratiska EU-kritiska organisationen KALE.
Se även KALEs officiella hemsida www.kale.se
Pressmeddelande inför irländska omröstningen.
Ge Lennart Sacédeus hans rättmätiga plats på EU-vallistan!
Riksdagsledamoten Lennart Sacrédeus, som återigen kandiderar till Europaparlamentet, hade stora framgångar i provvalet. Han hamnade på fjärde plats och främst när det gäller förstaplaceringar. Trots detta har nu valberedningen föreslagit att han skall plockas bort helt och hållet från listan med 50 namn. Detta är mycket beklämmande, är närmast skandalöst, och visar prov på nonchalans mot den interna demokratin i partiet. Uppenbarligen är man rädd för att Sacrédeus, med sin popularitet i partiet, skulle kunna bli inkryssad på första plats och invald i parlamentet. Man sviker härmed alla de kristdemokrater som röstat på honom för hans kritiska hållning gentemot dem som vill utveckla EU till en federal stat. Man tar en stor risk i valet om man negligerar betydelsen av dessa röster. Anders Wijkman säkrade kristdemokraternas enda mandat år 2004 tack vare Lennat Sacrédeus röster, trots att Lennart sedan inte kom in. Han bör nu pga provvalsresultatet ges en plats högt upp på listan!
Sten Erson-Wester (Kristdemokrater för en Alternativ Europapolitik)
Skjut upp beslutet om Lissabonfördraget!
Uppmanar Sten Erson-Wester KALE – (Kristdemokrater för en Alternativ europapolitik) i ett tal i Hötorgscity i Stockholm, 08-11-15, med anledning av Riksdagens behandling av Lisabonfördraget
Som kristdemokrat anser jag det grundläggande med demokrati och subsidiariet, att lyssna på den enskilda människan och vara lyhörd för folks behov och respektera deras uppfattningar, även om de går mig emot. Därför är det särskilt viktigt att vara lyhörd när det gäller grundlagsfrågor och vilken framtida väg Sverige skall gå som stat.
EU:s nya Lissabonfördrag är en omdöpt och marginellt förändrad grundlag eller konstitution. En grundlag för den nya juridiska personen EU. Den påverkar den svenska grundlagen, vilket är en mycket viktig fråga.
Vad kommer då att hända? Ja, EU-rätten får företräde framför nationell rätt i ett bindande
protokoll. EU får i praktiken en utrikesminister och en president. Fördraget innebär att EU blir mer överstatligt, vilket innebär att mer makt ges till de överstatliga institutionerna EU-kommissionen, Europaparlamentet och EUs domstol. Deras möjlighet att påverka
och styra politiken i medlemsländerna ökar. Allt fler beslut i EUs ministerråd skall samtidigt tas med kvalificerad majoritet. De områden där medlemsländerna har kvar en vetorätt begränsas kraftigt. Majoritetsbeslut med medbeslutande från Europaparlamentet blir huvudregel och det vanliga sättet att fattat beslut på i EU. Vetorätten begränsas till ett fåtal områden, främst skattepolitik, utrikes och försvarsfrågor, delar av rättspolitiken samt vissa delar av socialpolitiken. När Sverige är EU-ordförande hösten 2009 kommer arbetet på toppmötena att ledas av någon annan än den svenske statsministern. Det blir ett resultat av att EU:s ledare kommit överens om att unionen ska ha en vald ordförande – en EU-president.
Frågan om EU:s nya grundlag är följaktligen så viktig att Sveriges folk måste få möjlighet att uttrycka sin åsikt. Oavsett om man avser att rösta ja eller nej är det en grundläggande demokratifråga. Grundlagsändringar måste dessutom tas av två riksdagar med mellanliggande riksdagsval, där möjlighet till debatt ges i valrörelsen. I detta fall är det en så väsentlig maktförskjutning från Stockholm till Bryssel att svenska folket borde kunna uttrycka sin åsikt i en fokomröstning, alternativt att beslutet tas med mellanliggande riksdagsvalrörelse. Ett slutligt beslut kan därför inte fattas förrän efter valet 2010.
Vi kan rösta om allt möjligt annat – kärnkraften, trängselskatter, kommundelningar, högertrafik men det är ju mera „ofarligt“. Tyvärr anser majoriteten av riksdagspartierna att vi vare sig skall ha folkomröstning eller två beslut med mellanliggande val. Det är planerat att endast tas ett enkelt beslut i riksdagen nu på nästkommande torsdag, den 20 november. Detta är mycket tvivelaktigt. Någon offentlig debatt har vi inte sett till än. Och partipiskan kommer säkerligen att vina i riksdagen. En intressant fråga är att socialdemokraterna verkar köra över facket och en stor del av sina sympatisörer. Partipiskan verkar vina ännu hårdare hos (s).
Det finns ett antal modiga borgerliga riksdagsledamöter från (kd) (c) och (m) som motionerat om att vi måste ta ett beslut som detta med mellanliggande val, och stå för detta i riksdagen, tillsammans med ett antal andra borgerliga riksdagsmän med ryggrad. Var (mp) och (v) står än känt. Det fattas bara ett fåtal riksdagsledamöter från (s) för att skjuta upp beslutet, låta det få en seriös omprövning i lagrådet och ge utrymme för den offentliga debatt som förvägrats medborgarna. I en valrörelse är det svårt att smita ifrån denna debatt. Jag uppmanar er alla att ta kontakt med riksdagsmännen, skicka mejl och ring!
Riksdagspartiernas gräsrötter och medborgarna i gemen tycker dock annorlunda än partierna. Undersökningar har visat att en majoritet av det svenska folket vill ha folkomröstning, liksom en majoritet av befolkningarna i flera andra EU-länder. Förra gången det begav sig, 2005, för tre år sedan, hade ett stort antal EU-länder bestämt att de skulle hålla folkomröstningar, dock inte Sverige den gången heller. Då talade man från EU-ledningens sida om öppenhet, insyn
och att EU skulle närma sig medborgarna. Men när Frankrikes och Nederländernas medborgare röstade nej, dvs fel, slöt sig EU igen som en mussla. Talet om öppenhet och demokrati gällde tydligen bara om man röstat rätt dvs ja, och bara på EU-elitens egna villkor. Nu bryr man sig inte alls om att avståndet till medborgarna ökar, och att valdeltagandet är rekordlågt i Europaparlamentsvalet. Nu gäller det att baxa igenom grundlagen i nya kläder till varje pris. Så fort som möjligt. För sedan är det nästintill omöjligt – i praktiken – att ta sig ur.
Paradoxalt nog motverkar och försvårar man sin eget uttalade förmenta ambition om en utveckling av EU närmare medborgarna. Det är inte konstigt att klyftan mellan vanligt folk och EU-eliten är så stor. Medborgarna är ju bara välkomna om de håller med. Man bjuds in med armbågen. Något utrymme för debatt om EU:s framtida väg finns inte. Den är redan utstakad. På väg mot en mer och mer överstatlig och federal formation som alltmer bär en stats kännetecken. Tycker man att detta är bra för Sverige måste man väl få chansen att rösta ja. Om man anser att Sverige skall kunna ha en rad viktiga undantag från fördraget måste man väl få chansen att rösta nej. Sverige har till skillnad från Storbritannien inte begärt några undantag. Det betyder att om Sverige ratificerar fördraget så är vi skyldiga att införa Euron i Sverige. Men som ni vet röstade svenska folket nej till Euron 2003. Efter detta borde det varit en skylighet för både den tidigare (s)-regeringen och den nuvarande alliansregeringen att begära ett undantag för Euron. Men icke! Det är en närmast en förolämpning mot det svenska folket och demokratin att inte ha begärt ett undantag för Euron i konsekvens med folkomröstningsresultatet. Demokrati verkar vara relativt och användas lite som man vill, bara när det gynnar de egna intressena. Det är en mycket oroande utveckling. I demokratins spelregler ingår ju en risk att förlora allmänna val och folkomröstningar, men också en chans att vinna dem!
De argument som förs fram emot emot folkomröstning är huvudsakligen tre: 1) frågan är för komplicerad och omfattande för folk att folkomrösta om. Kommentar: Det vi röstade om 1994 (Maastricht, var än mer omfattande men då gck det bra). Dessutom våra medborgare är inte dumma!
2) riksdagen skall ta beslutet i en parlamentarisk demokrati
kommentar: frågan har inte varit uppe i senaste valrörelse. Ingen debatt förekommer ens idag i media, inga av staten arrangerade debatter, informationer. Det är tyst. Är detta svensk "demokrati" när den är som bäst? Eller kanske sämst?
Dessutom: Vid "uppdrag gransknings" senaste "gryningsräd" i riksdagen visade sig de flesta riksdagsledamöter inte kunna svara på tre grundläggande frågor om konstitutionen. Därför: frågan är tydligen för "komplicerad" även för riksdagen. Men där är det tydligen ändå ok att besluta.
3) folkomöstningar riskerar att bli missnöjesyttringar på andra, inrikespolitiska frågor.
Kommentar: Det gäller almänna val också. Skall de allmänna valen också ställas in då? Skall det krävas att folk måste skriva VG i samhällskunskap på universtetet för att få rösta? Eller får man vara okunnig? Detta är kanske demokratins pris.
Min inställning är alltså att frågan är så viktig (grundlagspåverkande maktöverflyttning från Sveriges Riksdag till EU) att medborgarna måste få vara med och besluta direkt. Kristdemokraternas Europaparlamentariker Lars Wohlin delar denna åsikt, liksom ett flertal riksdagsmän som vågar vara rakryggade.
Den 20 november – på torsdag – är det nu alltså planerat att riksdagen skall ratificera EU-grundlagen. Man kan fråga sig varför ingen offentlig debatt förts? Det har varit – med några få undantag - knäpp tyst i media, från majoriteten av partierna och från officiellt håll. Man kan undra vad är det man vill dölja för medborgarna? Det är ganska enkelt – det är den stora maktförskjutningen från Stockholm till Bryssel och Strasbourg. Sverige är på väg mot ett mer överstatligt och federalistiskt Europa. Om man åtminstone vågade säga detta! Men så dum är man inte – meningen är att medborgarna så småningom skall ställas inför fait accompli – fullbordat faktum. Detta är djupt odemokratiskt. Så omvälvande beslut – som påverkar den svenska grundlagen – borde om något underställas en folkomröstning eller mellanliggande val.
Därför uppmanar jag alla medborgare med känsla för rätt och demokrati att kontakta sina partier, sina riksdagsmän och politiker med ett krav på folkomröstning eller åtmintone att skjuta upp beslutet på torsdag! Tack!
---------------------------------------------------------------------------------------------
Välkommen att besöka Kales officiella hemsida här