Politik Creeper Politik bloggar

En blind fläck i valrörelsen.

lördag 11 september 2010 av Anders Erkéus

I det föregående blogginlägget beskriver Jan-Erik Gustavsson  den tilltänkta grundlagsändringen  som behöver ett beslut till för att bli gällande, ett beslut som enligt lagen ska tas efter valet.   Om denna är det fortfarande dödstyst i medierna, trots att det faktiskt borde vara den allra viktigaste valfrågan.  Varför då?   Grundlagen ska vara en gemensam laglig ryggrad, vars innehåll ska stå över det vanliga partipolitiska käbblet. Grundlagen ska lägga fast sådant som vi alla är överens om, och som inte kan ändras via den vanliga lagstiftningsprocessen.  Så här ser texten om statsskickets grunder ut i dag.  Grundlagens stora betydelse gör att den kräver två beslut med val emellan för att ändras.  Detta just för att ändringarna ska diskuteras i valrörelsen, och få inflytande på vilka som får makten, och vad som ska hända med ändringsförslaget.  Sveriges historia har gott om exempel på grundlagsändringar som inte gått igenom för att de inte klarade den granskning som det mellanliggande valet medförde.

Men nu är det dödstyst. Kanske inte för att det utgått order från högsta ort utan helt enkelt för att medierna inte är medvetna om hur en grundlagsändring är tänkt att fungera.  Kanske för att inget riksdagsparti har anmält stora avvikande åsikter. Kanske för att vi anses för dumma och ointresserade för att vilja veta.  Intressant nog har medierna en framträdande roll i själva grundlagen för att möjliggöra den fria åsiktsbildning som är inskriven där.  I dag har man en vecka på sej till valet. Vem vågar , eller idds, berätta för oss vad ändringarna innebär?   Mycket i förslaget är ganska bra, tycker jag, men det innebär inte att det ska ignoreras för det.

Att grundlagsfästa EU-medlemskapet samtidigt som en utträdespragraf faktiskt införts i och med Lissabonfördraget kan verka lite underligt dock.  Och EU-medlemskapet kan vara ett skäl i sig till tystnaden.  För det är ju så att EU:s motsvarande grundlag tar över svensk lag, inklusive grundlagen.  Och till och med den vanliga löpande EU-lagstiftningen tar över svensk grundlag. Detta gör kanske att det inte känns så angeläget för etablissemanget att föra grundlagen på tal överhuvudtaget.

Överhuvudtaget  är det underligt att valrörelsen bedrivs på samma sätt som före 1995, när riksdagen hade frihet att stifta vilka lagar som helst, som man hade eller tyckte sej ha stöd för bland folket.  Det faktum att  en stor majoritet av alla nya lagar nu kommer från EU-systemet syns inte så värst.  Det märkligaste är väl att mediefolket inte förmår säga till när de dyker upp förslag som man vet hör hemma på EU:s bord, och som alltså inte går att genomföra överhuvudtaget  (kvoteringar i företag, märkning av varor, olika statliga stöd mm). Fast att det hela mest handlar om vård, skola omsorg och inkomstskatter  har ju att göra med att de är de områden där mest beslutanderätt ligger kvar hos de nationella parlamenten.

Riksdagsvalet är ett EU-val, och det vore kul om någon berättade det.

Skriv en kommentar

Coding by Campbell & Lilja Web Design