Margot Wallström och demokratin
onsdag 2 juli 2008 av Rune LanestrandLyssnade på Sommar med Margot Wallström. Hade inte väntat mig en så utmanande och självgod propaganda för EU utan minsta tecken till självinsikt eller självrannsakan. Ett självförhärligande av EU utan dess like. Det är ju faktiskt så att det är Margot Wallström som har som sin främsta uppgift att kommunicera med folken i Europa. Vilket hon har misslyckats med totalt.
Förklaringen till sitt misslyckande kom tydligt fram när hon jämställde parlamentens beslut med en folkomröstning om det nya EU-fördraget.
Tänk så fort det går att få hybris och bli blind för vad som rör sig bland folket. En helt annan bild än den hon gav av sig själv i sommarpratet kan ses på en film från debatten i EU-parlamentet efter folkomröstningen på Irland.
I den debatten är tyvärr Wallström lika nedlåtande som sin ordförande José Barossi mot de som krävde att EU skulle respektera Irlands ställningstagande till Lissabonfördraget. Det är en het debatt som förstås helt förtigits i svenska medier. Inte heller en bild från de banderoller och plakat som eu-parlamentariker visade upp och som vaktmästarna tog bort. Ska det rapporteras från Bryssel ska det vara positivt tycks vara kommenderat. Filmen finns på http://www.nejtilleu.se
Rune Lanestrand
Prenumerera!
onsdag 6 augusti 2008 klockan 0:30
Hej Rune! Jag hörde också Margot i sommarprogrammet.
Jag instämmer i det du skriver. Det är väl också en av anledningarna
till att Sverige bör sköta Sveriges lagar osv, för ju större det blir desto svårare blir det att sätta sig in i alla detaljer.
Något som EU skulle kunna fixa med vore t ex panten. Om du köper läsk,
öl osv i Danmark så får du betala pant där, men får inte tillbaka den här.
Respekten för lagar och bestämmelser blir låg när de inte känns förankrade i ” vår verklighet”. Hälsa Kristina
onsdag 20 augusti 2008 klockan 14:14
Problemet med både Margot Wallström och Wanja Lundby-Wedin är att de glömt kampen. De har blivit bekväma. De ser i första hand till sitt eget bästa, sin karriär och sin lön. Sina medlemmar ute på golvet skiter de i. Därför uttalas förakt för folkviljan. Vad denna överhet glömmer är att man har inte samma prioriteringar om man tjänar 15000 i månaden och om man tjänar 200000 i månaden. Det man då bygger är något för överheten påhittat av överheten. Det betyder att det inte byggs nedifrån utan uppifrån. På det viset går det inte att få folket med sig i det bygget. Det blir en klyfta som aldrig kan överbryggas. Jag vill tom gå så långt att jag påstår att detta gör att att rasistiska partier kommer att öka sin andel av partisympatierna i Europa. De ses nämligen då som ett sätt att protestera mot överheten. Och de som inget får från dessa partier lägger dessvärre sin röst där och problemet förvärras ytterligare eftersom de förespråkar en klar högerpolitik.