Miljöorganisationer har lyckats påverka EU:s långsiktiga klimatmål, men i praktiken är det industrin som utövar störst inflytande på politikerna. Det visar en doktorsavhandling av Anne Therese Gullberg vid CICERO Senter for klimaforskning vid Oslo universitet.

Miljörörelsen har kunnat påverka målsättningarna för 2020 och 2050. Men i klimat- och energipaketet, som lades fram i EU i december, ser man helt klart att det är industrin som har störst inflytande när metoderna fastställs, säger Gullberg.

I förhållande till det ursprungliga paketet som presenterades av EU-kommissionen i januari 2008 har det gjorts flera ändringar i de föreslagna åtgärderna. De blev vridna i en riktning som kom industrin tillgodo. Till exempel innehöll det slutliga paketet större köp av utsläppskvoter i utvecklingsländerna för att kompensera för utsläpp i EU, framhåller Gullberg.

Tillgången på resurser är förstås avgörande för vem som har inflytande på EU:s klimatpolitik - och det är bara industrin som har de verkliga resurserna till det. Den utövar både generell lobbyverksamhet och lobbyverksamhet i specifika frågor som är omedelbart relevanta för den. Miljöorganisationerna har däremot begränsade resurser och väljer därför några få kärnfrågor där de försöker att påverka, säger Anne Therese Gullberg.

Är någon förvånad?

Den här artikeln skrevs lördag 23 maj 2009 klockan 19:30 och är arkiverad i kategorin Allmänt. Du kan prenumerera på kommentarer till detta inlägg genom denna RSS 2.0 feed. Du kan skriva en kommentar, eller trackback'a från din egen sajt.